Ja då har det även hänt oss… det där som inte får hända!

Under alla mina 13 år som hundägare så har vi haft mixat tikar och hanar, och så noga som jag är med att hålla reda på löpen för tikarna så trodde jag helt klart att detta var helt omöjligt (i teorin i alla fall)!!!Men så kommer då den dagen då man inser att tiken som man till 99,9% är säker på att hon är skendräktig (precis som hon alltid är) helt plötsligt inte är det, det är då världen rasar samman.

VAD GÖR JAG NU???

När man helst skulle vilja ha svaret ”-nej då inga valpar, bara motionera mera och dra ner maten så går skendräktigheten över”. Men när veterinären via ultraljud bekräftar: - Ja visst är hon dräktig, det är minst 4 valpar!

I panik utbrister jag: - Det är väl inte försent för att göra abort??? (förklarar lite hastigt att detta är en tjuvparning och vi inte vet vem som är den skyldige fadern). När man då får som svar: -Det är alldeles för sent, denna tiken kommer att valpa inom ca 2 veckor!!! Då känner man sig inte så kaxig längre kan jag säga.

För det första så tar det här mad valpar väldigt mycket tid av hela familjen och man får offra allt annat man hade tänkt hinna med. Eftersom min plan var att få hundarna tidigt i tävlings form inför den stundande korta lydnads säsongen (mars – september), så rasar allt planerat samman och vi får tänka helt om. Det var bara att åka hem och göra i ordning för valpning.

Tankarna under dessa två veckor kan jag säga var många,

När har hon blivit tjuvparad? – vi har ju särat på hundarna i god tid precis som alltid annars!

Vem av hanarna är den skyldige?? Tollarn eller finnspetsarna?? Eller någon annan hane??

Vad blir det för valpar? Hur kommer dom att se ut???

Det är sådana här gånger man har tur som har små barn, för under dessa veckor så kom Anton med många bra tröstande ord. Bland annat: - Mamma Puma vill faktiskt ha valpar, hon tycker om dom! Även om nu Anton helst önskade sig att det skulle komma ut setter valpar från henne spelar liksom mindre roll.

Dagen med stort D närmade sig med stormsteg och Malin var på plats som ”valp-morska”. Valpningen tog vid och första valpen kom ut, jag drog nog en lättnande suck, och sa till Malin det är en tollare. Visste faktiskt inte vad jag skulle tycka just då, var det bra eller dåligt??? Fördelen att det kom ut tollar valpar var att då vet vi lite vad man får i valparna och framförallt är dem renrasiga.

Så här står vi nu med 5 pigga och glada tollar valpar, en supernöjd Puma som får göra det hon verkligen njuter av, att få ta hand om dem! De 3 tikarna och 2 hanarna har nu hunnit bli 3 veckor och växer så det bara knakar. Vi kan även konstatera att det till 99,9% är Puzzel som är den skyldige. 

Tik 1 Rosa färg på halsbandet

Hane 1 Ljusblå färg på halsbandet

Tik 2 Röd färg på halsbandet

Hane 2 Svart färg på halsbandet

Tik 3 Orange färg på halsbandet

OBS! på bilderna är valparna 2 veckor gammla. 

Ni som känner mig väl vet att jag är en riktig ”paragrafryttare” och alltid strävar efter att vara alla till lags, men ibland räcker inte ens det till.

Vi är välmedvetna om att detta är en parning som inte rekommenderas av rasklubben då inavelsgraden ligger på 12,4 % och helst ska ligga under 3,25%.  Det är de här siffrorna vi inte kan göra något åt nu. Eftersom ingen av oss sett en parning mellan Puma & Puzzel så kommer det att göras ett DNA test på valparna så att vi till 100% vet vet att det är Puzzel. Valparna kommer så klart inte att lida av den graden linjeavel då både Puma och Puzzel har väldigt friska linjer bakom sig. Vad det gäller meriter och mentalt så kompleterar dem ju varandra väldigt bra. Så valparna kommer att registreras som tollare, få tävla som tollare och leva sina liv som tollare!